Ja tillbaka till verkligheten

Lyckoruset är över och helgdagarna borta.

Det sistnämnda är mej inte emot alls, känns bara skönt att kunna sköta företaget som vanligt med vanliga dagar så man kan köpa nytt material och betala räkningarna och allt sånt.

Blir lite stressad när man inte kan det.

Men lyckoruset hade gärna fått hålla i sej lite till.
Men inget vara för evigt.

Det var bra att jag fick en paus i allt grått.
Nu låter jag bara som deprimerad jävel, men då är det normaltsett inte.

Just nu är som sagt bara lite tungt, inget jag vill ha sympati för heller tack.
Fiskar absolut inte efter det. Hade jag fiskat efter det hade jag berättat vad allt handlade om,
men det gör jag inte.
för att det är för många som läser den här bloggen som inte har med det att göra.

Det jag skrev om tidigare med att 2 personer förmodligen är 1 vet jag nu till 99% att det är så.

Men spelet fortsätter.

Det finns EN förklaring jag skulle kunna godkänna.
Såklart så skriver jag den inte här. Det vore ju jäkligt puckat isåntfall.

Varför ska jag råka ut för sånthär?

Det mest sugiga är att jag verkligen fattade tycke för den här personen, den jag VET finns på riktigt.
Men visar det sej vara som jag tror så kommer det ju bli svårt att hålla i detta tycke.
På senare dagar så har personen dessutom mer och mer börjat likna den som jag tror är fejk. Hans alterego If you will.
Den personligheten är ju den jag INTE fastnade för så.. ja.. jag tror jag skiter i alltihop nu ärligt talat.

Jag har haft mycket kontakt senaste dagarna med en gammal vän som har trillat lite snett.
Är glad att jag kan finnas till hjälp, eller i detta fall mest sällskap.
Umgås så gärna med honom så, har alltid brytt mej och tyckt om honom massor så tar inte energi från mej det minsta.

Just nu vill jag mest i hela välden bara att åka ner till gbg och träffa dom jag ska träffa där.
Pierre är en stabil knut bland mina vänner. Han är bra han! vill bara komma ner dit o ge honom en stooooooooor kram! :D:D

Oh, kan inte tiden gå lite snabbare så det lilla skrubbsåret läker?
Små sår är så irriterande för dom svider och man tänker på dom hela tiden för dom är ju såklart där man allra helst inte vill ha dom.

Jag är kanske för känslig som jag skrev tidigare, förmodligen. men det var en såååå dålig tid för det här att träda in.
Nä nu är det dags att rycka upp sej!

Ska träffa underbara fina Sylvia om ett tag..
bye y´all

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0